självskadan är en jävlig drog

Jag har inte hört specielt mycket röster nu när de ändrade i min medicinering, men jag har blivit mera rastlös och kan inte sova ordentligt. Dessutom har jag blivit mera depressiv och börjat skära mig igen, vad det beror på vet jag inte, vet inte vad något beror på längre. Jag tar alla min vid-behovs-mediciner men det tar inte bort ångesten och jag orkar inte så jag skär mig, jag spyr upp maten och jag orkar nästan inte med något.

Jag tänkte sluta tugga niktointuggummi men då blev ångesten mycket värre så jag kan inte sluta med dem, även om det knappast är specielt hälsosamt, försökte med att bara röka när jag behövde det men när jag skakade så mycket av ångest att jag knapt kunde hålla i cigaretterna så insåg jag att jag är mycket mera niktoinberoende än jag trodde, antagligen mera psykiskt än fysiskt.

Hade faktist väldigt trevlig idag trots att jag inte mådde så bra, jag var hem till mina föräldrar och min lillasyster vaknade och ville gå till butiken så jag sa att jag kunde gå med henne. Hon nämnde att hon ville ha en läderväska med ordentliga handtag så sa jag att de hade massor med snygga väskor i Seppälä så vi gick dit först, hon köpte en väska, ett halsband och underkläder, hon behöver snygga underkläder om hennes pojkvän nu ska komma på besök, haha ;P De hade specialpris på underkläder, ta 3 betala för 2 så det är ju bra att passa på då ;) Älskar min lillasyster, även om vi är rätt olika är vi ju rätt lika också, tillräkligt för att komma bra överens :)

Tänkte också tacka för alla kommentarer i mitt förra inlägg, nu är jag mera van igen med att allting är svart och jag inte sover ordentligt och att jag har självmordstankar så jag antar att risken för självmord minskat, men jag höll på att bli riktigt hysterisk igår kväll, tog alla piller jag hade och lyckades somna och sova ända till morgonen (efter att bara ha sovit 3 timmar per natt tidigare veckan) så jag är minde labil nu efter att ha sovit ordentligt.

Dåliga nygheter kommer ju sällan ensamma och jag har börjat skära mig själv mer och mer nu igen, det är som en drog, en väldirg stark, kraftigt beroendeframkallande drog, men den håller mig borta från självmordsförsök, så det är väl det enda positiva. Vet inte hur länge jag klarade mig den här gången utan att skära mig. Det hjälpte lite när jag hittade några gamla Opamox (lugnande) men now I'm back to shit. Får inte lugnade utskrivet längre. Har några ört-piller-grejs jag fått av mamma som är lite lugnande, tar dem också, utan att ha frågat min läkare om dem dock, så vet inte om de påverkar mina mediciner? Men en sådan konstig sak som grapefrukt påverkar Seroquel, så jag får inte äta eller dricka grapefrukt.

Nu skaj ag se Zombieland och sedan ska jag nog börja försöka sova, vaknar jag ett på natten igen blir jag tokig! Jag har redan testat Imovane och Stilnoct som sömnemdiciner, men de är insomningsmediciner och när jag har dem istället för Tenox vaknar jag ÄNNU tidigare, typ bara somnar och sen vaknar jag igen...

Någon som vet var man kan köpa benzo utan recept? I need it.

demonerna följer mig överallt (självmord?)

Jag kan knapt andras utan att en av dem är där, hånar mig, förbjuder mig att ta min medicin, och när jag väl tar min medicin tar jag också alla doser jag missat, vilket resulterar ett jag sover ett dygn och inte kan gå skaplig ett par timmar efter det. MEN, när jag tar min medicin enligt ordination så har jag samma problem på morgonen, jag kan helt enkelt inte gå normalt, jag skakar och är yr.

Mot kvällerna kommer de andra symptomen, jag skakar så mycket på mina händer att jag inte ens kan skriva på datorn, jag har ingen som helst balans och rammlar ofta omkull, ibland svimmar jag också, och det här är när jag tar min NORMALA medicin precis som jag ska. Mina föräldrar anser att jag är övermedicinerad, och nu har de dessutom minskat tiden mellan min injetionsmedicin från 3 till 2 veckor, alltså ska jag få den varannan vecka.

Jag var ju till neurologen och han såg tecken på parkinsons i mig, inte allvarligt, men det var å andra sidan en vecka efter injektionen och på morgonen, bara samma kväll skakade jag så mycket att jag inte på något sätt kunde hålla i något, skulle ha velat byta mina piercingar men det var helt omöjligt, jag måste hålla i mig för att kunna ta mig till toaletten. Parkinsonssymptomen kommer av min injektionsmedicin (vilket är mera än vad min psykiatriker någonsin sagt till mig). Medicinen heter här i Finland Peratsin, den finns i Sverige under ett annat namn, det är en av de äldre antipsykotiska medicinerna.

Jag är förmodligen övermedicinerad, men jag har ångestattacker, självmords och självskadetankar, hör rösterna ibland... Men jag vet hur jag blir utan mediciner, jag äter inte, sover inte, skär mig som om mitt liv hängde på det, min verklighetsuppfattning far helt åt helvete och jag börjar lyssna på rösterna och lyda dem. Jag kan bli helt paralyserad, en tid blev jag inskriven på psyk därför att dmeonerna befallde mig att inte prata, jag FICK skriva, men inte mycket, jag kunde inte förklara för någon. Mina ångestattacker och hummörsvängningar kommer tillbaka om jag slutar med medicinerna. Jag vet inte ens hur man lever ett liv utan mediciner att ta hela tiden!

Jag orkar bara inte så länge till, jag har allvarliga självmordstankar, och jag vill inte misslyckas den här gången, jag har tiotals misslyckade självmordsförsök, därför vill jag inte misslyckas den här gången, men jag har inte bestämt mig för vad jag ska göra ännu. Eller just nu vet jag vad jag ska göra, jag ska gå ut på balkongen och röka. Jag röker sällan men det lugnar ner mig, antagligen därför ungefär 90% av alla shizofrena röker.


allting tillbaka efter semestertider

Jag kom ut från psyk förra måndagen, den här veckan började allt mitt vanliga program igen, Nancy var hit och städade (orkade inte så mycket själv eftersom jag bara sovit fem timmar och gick på energidryck) och idag ska jag och träffa Jenni. Även Rehabiliteringen är öppen igen så jag går dit måndagar och fredagar och hämtar mediciner, i fredag ska jag också till socialen för det lär komma en massa räkningarn snart... sjukhusräkningar från psyk och tandläkarräkningar efter att jag varit till tandläkaren, dessutom skulle elräkningen betalas den här månaden, så jipp, jag har lite pengar *suck*

Har börjat sova dåligt igen, förra veckan sov jag rätt okej men igår hade jag ju bara sovit fem timmar och inte fick jag mera sömn den här natten heller. Så jag börjar stressa upp mig, vilket bara leder till att rösterna kommer tillbaka, specielt på natten när jag inte kan sova. Så har alltid på musik när jag ska sova för att kunna koncentrera mig på något annat än mina kaotiska tankar.

Men det blir alltid tillbaka till samma skit hela tiden, jag vet inte varför? Borde man inte lära sig och gå vidare? Visserligen harj ag lärt mig att inte lyssna på rösterna för det mesta, men jag råkar alltid in i saker som får mig att må dåligto ch då börjar jag lyssna på rösterna igen, som ett litet barn som bara hoppas att bli räddad från allt ont bara den gör precis som föräldrarna säger...


RSS 2.0