ändringar inom psykiatrin...

Det är mycket på gång på psyket nu i höst, massor med folk slutar, andra byter jobb och nya kommer in. Det är lite jobbigt men Anette som ska jobba i verksamhetsscentralen som i princip ergoterapeut känner jag redan från avdelningen och henne gillar jag, i min senaste inläggning hade jag också en av de nya som jobbar där som personliga vårdare och henne gillade jag också, tyckte hon verkade bry sig och har henne gärna igen :)

Har dock ju lite svårt med nya personer, specielt under mina sämre perioder, då jag i princip har social fobi, så jag hoppas det går bra. Har haft det lite sämre igen i och med att jag sovit dåligt, men jag har inte fått återfall i skärandet, bara i bulimin, men är långt ifrån i det värsta jag avrit med bulimin, då kräktes jag ju varje dag ofta flera gånger om dagen, nu har det bara varit ett par gånger men det känns ändå lite surt i och med att jag klarade kanske en och en halv månad... Hört röster har jag också gjort, det var det som fick mig till mitt första återfall i bulimin, jag hade ätit lite för mycket kanske och rösterna skrek om att jag håller på att förvandlas till en jävla flodhäst igen så till sist spydde jag bara för att slippa dem, idiotiskt nog vet jag ju att det inte får dem att sluta men ändå gjorde jag det.. Sen tog jag ett par seroquel och så slutade rösterna att skrika. Länge sedan de varit sådär högljudda, vet inte vad det berodde på, förutom att jag inte sovit ordentligt...

Annars har jag inte gjort så mycket, sett på Cold Case och Digimon beroende på humör och förmåga att koncentrera mig och spelat Pokémon Black och AfterZoom. Letat upp lite gamla tamagotchin och den nya i färg jag beställde för evigheter sedan kom denna vecka också, lite problematiskt är det att den är på japanska förståss men jag har klarat mig hittils :P Lyssnat mycket på musik eftersom jag hört röster och det hjälper att lyssna på något då. Oh, min lilla färgtamagotchi är så söt :$ Han ligger och sover nu då han är liten och klockan är över 20.00 som är hans läggdags :P Över också upp mitt korttidsminne i och med att enda spelet som inte kräver kunskap i japanska är ett siffer-memory med ett "bad card" av 15 och man ska para ihop nummrorna 1-14 så det blir 15 under en viss tid, vet inte exakt hur länge för man ser bara tiden de sista 10 sekunderna, men jag börjar bli bra på det iallafall lol :P Nu ska jag snart ta mina kvällsmediciner, hinner väl se något på Digimon eller Cold Case innan jag ska gå och lägga mig, har inte bestämt mig för vilket ännu, får se, hur är min koncenrtration nu, följa mordfall eller se på barnprogram? O_o

aspergers vs shizofreni

Hittade en bok jag fått när det var en person som trodde jag hade Aspergers, när jag kollade i den nu så inser jag att jag helt klart inte har det, visst, jag var ett udda barn, men jag blev ju utsatt för sexuella övergrepp. Visst, jag hade ju svårt i sociala situationer, men jag var mobbad och pga det utvecklade social fobi. Jag har också ofta ett stelt ansiktsuttryck, men det beror antagligen på shizofrenin.
Jag har också svårt för vissa mönster men det beror antagligen på epilepsin, visa mönster som blir tredimensionella stör mig. Och jag ser figurer i andra, men det är antagligen min överaktiva fantasi, något folk med Aspergers inte lär ha så mycket av, men själv älskar jag att läsa fantasy och skönliteratur, spela spel i olika annorlunda miljöer, RPGn är ju mina favoritspel.
Kanske är jag lite för insatt i Pokémon, jag kan namnen på nästan alla, iallafall de äldre, de från Black och White har jag inte spelat tillräkligt med för att ha hunnit lära mig namnen på dem, men tack vare Pokédex 3D till 3DS börjar jag även bli bekant med dem.
En annan sak som jag också kunde ha är borderline, men jag hör röster, de pratar med varandra och med mig, oftast pratar de illa om mig och säger elaka saker till mig och försöker får mig att tex skära mig eller ta livet av mig eller förbjuder mig att göra saker, som ta mina mediciner, börjar jag lyda dem i det sista faller betyder det att de blir starkare och jag lyder dem mera. Allt jag kan göra är ta mina mediciner, försöka leva regelbundet, undvika stress och sova. Men sova är svårt, och sover jag dåligt blir jag stressad. Den senaste veckan hade jag väldigt jobbigt med röster, det var bara att lyssna på musik högt så mycket som möjligt. Att spela eller läsa var omöjligt, koncentrationen var på 0 ungefär, enda jag klarade av att spela var Nintendogs. Nu har jag sovit så jag mår lite bättre, men ska ändå in på intervallvård på psyket i torsdag, och är det tyst hör jag viskningar.
Och jag har inte gett efter och skurit mig, blir snart 8 månader sen jag skar mig sist, trots det känns det ofta som om jag skulle bara ge upp och börja skära mig igen, jag har fortfarande kraftig ångest. Det kan det bli värre med eftersom jag slutat med mirtazapin, jag började må illa länge efter att jag tagit dem, precis som det alltid går med antidepressiva åt mig, men jag kan efter ett uppehåll börja ta dem igen ifall jag behöver, än så länge har jag inte märkt någon skillnad men det är väl bara två veckor sen jag slutade med dem. Utan att prata med läkaren som vanligt, får väl lov att förklara för honom på inskrivningssamtalet på torsdag, om han har tid för ett sådant.
Nu har min radio fått något fel så den tar pauser ibland, suck, man får väl lov att blåsa bort dammet från dens "öga" för det är antagligen det som är probemet, brukar vara det, vet inte hur så mycket damm kommer in i den...
Ta hand om er! XOXOXO nattbarn

RSS 2.0