medicinera sönder mig

Jag är trött på slöheten och luddet i huvudet och skakningarna och yrseln och illamåendet jag får av alla mina mediciner. Inte kan jag koncentrera mig heller, lite bättre kan jag koncentrera mig när jag tar Theanine som dessutom verkar förebyggande mot ångest. Enda medicinen jag gillar just nu är GABA, det är ämnet som tillverkas i hjärnan när man tar Theanine, det är lite debatt om vilket av dem är bättre att ta, Theanine sänker blodtrycket och jag har lågt blodtryck, GABA därmot lär ska höja blodtrycket vilket definitivt kan vara bra när jag är yr av mitt låga blodtryck.
GABA är också antagligen den mest effektiva naturmedicin jag tagit mot ångest, vaknade inatt med en jävlig ångest, inte helt ovanligt, tog först en kapsel GABA, en halv timme senare en till, och ungefär en halv timme efter det hade min ångest gått från en åtta ner till en tvåa, vilket är ett mirakel. Man lär ska kunna ta rätt mycekt GABA utan att det får någo bieffekter. Läste någonstans att man ska ta två gram, kapslarna är 750mg styck. Hittade också en artikel att GABA i hjärnan är för lågt hos folk med shizofreni, vilket ju kan förklara varför jag går omkring med mer eller mindre ångest hela tiden, åtta på min skala är ju bara två steg under direkt panikångest, en tvåa är mera eller mindre vad jag är normalt när jag gör saker, däremot är jag trött, det kan man bli av GABA men också av att sova så splittrat som jag gör, vaknar hela tiden, varit vaken sedan 6 i morse nu för jag somnade inte om då.
Enda medicinen jag vet som hjälper bättre mot ångest är naturligtvis benzo, hoppas GABA inte är beroendeframkallande eller att man vänjer sig vid den, skulle inte vara helt fel att hålla min ångest lägre nu när jag försöker sluta skära mig själv, har dock ett irriterande skärsår som jag fick av en sax mitt i pekfingret, irriterande ställe, jag skakar så mycket att jag ofta skär mig på saxar när jag ska klippa något, så jag har skadat mig själv men inte med flit på över 3 månader nu :) Skulle bara behöva få sömnen under kontroll så jag skulle slippa rösterna, sedan något som gör mig skarpare så jag kan koncentrera mig och kanske med bättre sömn skulle jag få bättre ork? Så jag skulle kunna leva ett normalt liv. Det är väl det alla vill kunna?

jag lever, men jag mår inte så bra

Jag har inte varit aktiv på den här bloggen på evigheter, för nyaste uppdateringarna om mig bli vän med mig på facebook (Judit Henriksson) men säg gärna varför du lägger till mig som vän.

Jag har gjort ett video-inlägg som håller på och laddas upp up youtube, kommer lägga in det innan jag postar det här inlägget.

Ja, som sagt, jag har inte mått specielt bra, inte blev det heller bättre att min farfar dog 5.12.2010, orkar inte riktigt känna efter hur jag mår, specielt som jag inte skurit mig på snart tre månader trots ångesten, äter antagligen på tok för mycket valeriana, ska försöka att inte ta extra mediciner idag men det blir antagligen någon vid-behovs-seroquel ändå, skulle behöva lugnande egentligen, Seroquel hjälper inte mycket.

Just nu sysslar jag mest med att se på diverse tv-serier på ruutu.fi för att jag inte orkar göra något, om jag orkar göra något just nu så spelar jag Pokémon Black som jag förhandsbeställde redan i sommras haha, men priset på den hade de sänkt sedan då med nästan 5 euro. Fick spelet i måndags så har inte kommit så långt, mest övertränat mina pokémons :P Sen håller jag på med mina tamagotchin och dockor, virkar lite om jag blir rastlös också, vilket jag blir lätt eftersom Peratsin har det som biverkning och den har jag ju i injektionsform så jag slipper inte undan.

Jag har fortfarande intervallvård på psyket, jag är inlagd 5 dagar numera var 5te vecka, det ökade från att ha varit 4 och från att ha varit 3. Hm... Jag har fortfarande Nancy som kommer och städar hos mig (jag orkar inte alltid hjälpa till, känner mig som om jag bara har bommull istället för hjärna) och går till Aktiva och pratar för mera orkar jag inte göra och hämtar mediciner från Rehabiliteringen och träffar också en ergoterapeut sedan nyligen. Sen försöker jag gå och hälsa på hem till mina föräldrar eller ringa också, sitter på facebook ibland där min mamma och syster också är medlemmar. Inte orkar göra så mycket alls det senaste halvåret eller så men har nu börjat ha bättre dagar så kanske jag börjar orka göra saker igen snart. Problemet är att om jag inte är utslagen av bommullen i hjärnan härjas jag av en hemsk ångest eftersom jag inte skär mig så jag får något utlopp för den.

Nu ska jag laga mat och vänta på att video-inlägget blir uppladdat, skriver igen så snart jag orkar! <3


självskadan är en jävlig drog

Jag har inte hört specielt mycket röster nu när de ändrade i min medicinering, men jag har blivit mera rastlös och kan inte sova ordentligt. Dessutom har jag blivit mera depressiv och börjat skära mig igen, vad det beror på vet jag inte, vet inte vad något beror på längre. Jag tar alla min vid-behovs-mediciner men det tar inte bort ångesten och jag orkar inte så jag skär mig, jag spyr upp maten och jag orkar nästan inte med något.

Jag tänkte sluta tugga niktointuggummi men då blev ångesten mycket värre så jag kan inte sluta med dem, även om det knappast är specielt hälsosamt, försökte med att bara röka när jag behövde det men när jag skakade så mycket av ångest att jag knapt kunde hålla i cigaretterna så insåg jag att jag är mycket mera niktoinberoende än jag trodde, antagligen mera psykiskt än fysiskt.

Hade faktist väldigt trevlig idag trots att jag inte mådde så bra, jag var hem till mina föräldrar och min lillasyster vaknade och ville gå till butiken så jag sa att jag kunde gå med henne. Hon nämnde att hon ville ha en läderväska med ordentliga handtag så sa jag att de hade massor med snygga väskor i Seppälä så vi gick dit först, hon köpte en väska, ett halsband och underkläder, hon behöver snygga underkläder om hennes pojkvän nu ska komma på besök, haha ;P De hade specialpris på underkläder, ta 3 betala för 2 så det är ju bra att passa på då ;) Älskar min lillasyster, även om vi är rätt olika är vi ju rätt lika också, tillräkligt för att komma bra överens :)

Tänkte också tacka för alla kommentarer i mitt förra inlägg, nu är jag mera van igen med att allting är svart och jag inte sover ordentligt och att jag har självmordstankar så jag antar att risken för självmord minskat, men jag höll på att bli riktigt hysterisk igår kväll, tog alla piller jag hade och lyckades somna och sova ända till morgonen (efter att bara ha sovit 3 timmar per natt tidigare veckan) så jag är minde labil nu efter att ha sovit ordentligt.

Dåliga nygheter kommer ju sällan ensamma och jag har börjat skära mig själv mer och mer nu igen, det är som en drog, en väldirg stark, kraftigt beroendeframkallande drog, men den håller mig borta från självmordsförsök, så det är väl det enda positiva. Vet inte hur länge jag klarade mig den här gången utan att skära mig. Det hjälpte lite när jag hittade några gamla Opamox (lugnande) men now I'm back to shit. Får inte lugnade utskrivet längre. Har några ört-piller-grejs jag fått av mamma som är lite lugnande, tar dem också, utan att ha frågat min läkare om dem dock, så vet inte om de påverkar mina mediciner? Men en sådan konstig sak som grapefrukt påverkar Seroquel, så jag får inte äta eller dricka grapefrukt.

Nu skaj ag se Zombieland och sedan ska jag nog börja försöka sova, vaknar jag ett på natten igen blir jag tokig! Jag har redan testat Imovane och Stilnoct som sömnemdiciner, men de är insomningsmediciner och när jag har dem istället för Tenox vaknar jag ÄNNU tidigare, typ bara somnar och sen vaknar jag igen...

Någon som vet var man kan köpa benzo utan recept? I need it.

demonerna följer mig överallt (självmord?)

Jag kan knapt andras utan att en av dem är där, hånar mig, förbjuder mig att ta min medicin, och när jag väl tar min medicin tar jag också alla doser jag missat, vilket resulterar ett jag sover ett dygn och inte kan gå skaplig ett par timmar efter det. MEN, när jag tar min medicin enligt ordination så har jag samma problem på morgonen, jag kan helt enkelt inte gå normalt, jag skakar och är yr.

Mot kvällerna kommer de andra symptomen, jag skakar så mycket på mina händer att jag inte ens kan skriva på datorn, jag har ingen som helst balans och rammlar ofta omkull, ibland svimmar jag också, och det här är när jag tar min NORMALA medicin precis som jag ska. Mina föräldrar anser att jag är övermedicinerad, och nu har de dessutom minskat tiden mellan min injetionsmedicin från 3 till 2 veckor, alltså ska jag få den varannan vecka.

Jag var ju till neurologen och han såg tecken på parkinsons i mig, inte allvarligt, men det var å andra sidan en vecka efter injektionen och på morgonen, bara samma kväll skakade jag så mycket att jag inte på något sätt kunde hålla i något, skulle ha velat byta mina piercingar men det var helt omöjligt, jag måste hålla i mig för att kunna ta mig till toaletten. Parkinsonssymptomen kommer av min injektionsmedicin (vilket är mera än vad min psykiatriker någonsin sagt till mig). Medicinen heter här i Finland Peratsin, den finns i Sverige under ett annat namn, det är en av de äldre antipsykotiska medicinerna.

Jag är förmodligen övermedicinerad, men jag har ångestattacker, självmords och självskadetankar, hör rösterna ibland... Men jag vet hur jag blir utan mediciner, jag äter inte, sover inte, skär mig som om mitt liv hängde på det, min verklighetsuppfattning far helt åt helvete och jag börjar lyssna på rösterna och lyda dem. Jag kan bli helt paralyserad, en tid blev jag inskriven på psyk därför att dmeonerna befallde mig att inte prata, jag FICK skriva, men inte mycket, jag kunde inte förklara för någon. Mina ångestattacker och hummörsvängningar kommer tillbaka om jag slutar med medicinerna. Jag vet inte ens hur man lever ett liv utan mediciner att ta hela tiden!

Jag orkar bara inte så länge till, jag har allvarliga självmordstankar, och jag vill inte misslyckas den här gången, jag har tiotals misslyckade självmordsförsök, därför vill jag inte misslyckas den här gången, men jag har inte bestämt mig för vad jag ska göra ännu. Eller just nu vet jag vad jag ska göra, jag ska gå ut på balkongen och röka. Jag röker sällan men det lugnar ner mig, antagligen därför ungefär 90% av alla shizofrena röker.


allting tillbaka efter semestertider

Jag kom ut från psyk förra måndagen, den här veckan började allt mitt vanliga program igen, Nancy var hit och städade (orkade inte så mycket själv eftersom jag bara sovit fem timmar och gick på energidryck) och idag ska jag och träffa Jenni. Även Rehabiliteringen är öppen igen så jag går dit måndagar och fredagar och hämtar mediciner, i fredag ska jag också till socialen för det lär komma en massa räkningarn snart... sjukhusräkningar från psyk och tandläkarräkningar efter att jag varit till tandläkaren, dessutom skulle elräkningen betalas den här månaden, så jipp, jag har lite pengar *suck*

Har börjat sova dåligt igen, förra veckan sov jag rätt okej men igår hade jag ju bara sovit fem timmar och inte fick jag mera sömn den här natten heller. Så jag börjar stressa upp mig, vilket bara leder till att rösterna kommer tillbaka, specielt på natten när jag inte kan sova. Så har alltid på musik när jag ska sova för att kunna koncentrera mig på något annat än mina kaotiska tankar.

Men det blir alltid tillbaka till samma skit hela tiden, jag vet inte varför? Borde man inte lära sig och gå vidare? Visserligen harj ag lärt mig att inte lyssna på rösterna för det mesta, men jag råkar alltid in i saker som får mig att må dåligto ch då börjar jag lyssna på rösterna igen, som ett litet barn som bara hoppas att bli räddad från allt ont bara den gör precis som föräldrarna säger...


videoblogg om epilepsi och tv-spel



Den är VÄLDIGT mörk, antar man kunde använda mobilens kamerablixt som man också kan använda som ficklampa, men bra att veta att det är så mörkt i min lägenhet xD Har för gardinerna typ hela tiden... Man kan se in från berget utanför mina fönster väldig lätt och jag trivs bättre i mörkare miljöer. Filmad igår kväll.
Tycker jag låter skumt xD Man hör så sällan sig själv xD

Men men, det var allt från mig för stunden, ha det så bra!

sover dåligt och semester på psyket

Jag sover väldigt dåligt, somnar typ "normal tid" mellan 21-23 och sen vaknar jag mellan 1-5, inatt lyckades jag för en gångs skull somna om, jag tog en Valerianatablett som jag fick några av mamma så det kanske var det som hjälpte, hoppas det för då kanske jag kan somna om inatt också.

Ska kanske läsa en bok, för jag ska hem till mina föräldrar och äta senare idag. Ska kanske läsa Narnia-serien igen, har inte läst en på länge nämligen :P Köpte hela serien för var det 60-70 euro, i hårdpärm och allt :P Egnetligen borej ag väl läsa Twilight för har inte orkat göra det ännu xD Men jag har lite koncentrationssvårigheter och de böckerna är TJOCKA, har dem på engelska dessutom, inte för att jag har problem att läsa engelska, det är i princip mitt andra språk, lyssnar ju på engelska podcasts också.

Var faktiskt till butiken idag, köpe mera Mountain Dew Free och tuggummi, ska testa nya mint-lakrits-tuggummina från Jenkki, om de smakar som de där minttu-lakuna, små stängerna liksom, då kommer jag säkert köpa det flera gånger ^^

Rehabiliteringen for på semester nu så det är någon från avdelningen som ska komma och dela mediciner, sen ska jag ju in på avdelningen den 12te, får se hur länge jag blir på psyket den här gången, men om jag inte börjar sova bätre kanske jag måste in tidigare, beror på om jag blir psykotisk eller något, är liksom på gränsen just nu. Jag skär mig rätt ofta, har skurit upp hela insidan av vänster vad, klarade 3 dagar utan att göra det när jag försökte och innan det 3 veckor, det är rätt jobbigt att försöka låta bli :/

Syrran fyller år den 13de så ska väl hem till mina föräldrar och min syster och fira då :P Firar då också 1 år utan stora epileptiska anfall :D DEN medicinen hjälper, medan andra inte vill göra det, altlså då mina antipsykotiskam est, min antidepressiva Mirtazapine hjäler också, skulle må MYCKET sämmre utan den, nu orkar jag ju typ träffa folk ibland, men jag blir lätt irriterad eftersom jag sover så dåligt, blev irriterad när jag var till socialen i fredags när hon inte ville förstå vad vårdbidrag är -_- Det är inkomster socialen INTE ska räkna med, det är det jag ska använda att betala vårdkostnader och sådant med (fast efterskottsbetalningen gick till min nya mobil, som faktiskt FUNGERAR, och hopperligen fungerar i tio år till, orkar inte köpa ny mobil hela tiden -_-). Men hon skulle kolla uppp FPAs sidor för att se mina inkomster så hopeprligen får hon det rätt. Tror hon är finne då hon inte riktigt verkar kunna svenska termerna riktigt. Sen ringde de från rehabiliteringen halv 11 (jag var till socialen 10 och jag hade sagt till om det så det var totalt onödigt at de ringde mig, men de skulle iväg till Sattmark, vilket de typ gör hela tiden, kaffet där är skitdyrt, jag menar, 2 euro för en kopp kaffe? seriöst.).

Fast alla som någon gång har haft sömnproblem vet att man blir lätt irriterad när man inte sover ordentligt. Gah, ska kanske vila nu, sedan se om jag orkar läsa eller spela något...

ute från psyket igen och att vara en epielptisk girl-gamer

Var inlagd från fredag tills i tisdag, fick sovet ordenligt och varken hörde röster eller skar mig, däremot spydde jag rätt ofta, åt för mycket, ifkc ångest, spydde. Som vanligt. Går alltid upp i vikt på psyket, gick dock bara upp 0,5 kg den här gången, vilket jag lätt kommer gå ner igen.

Jag är trött, sov till ett idag, somnade ungefär 11, har sett på Invisible Walls podcast och lyssnat på Podcast Bayond. Funderar på att skriva in till någon "game-podcast" om hur det är att vara en epileptisk girl-gamer, för det första är girl-gamers rätt ovanliga, har inte hört någon tjej fåt ett mail uppläst ännu! Dessutom vill jag påpeka det där om epilepsi, att det orde stå på förpackningen eller i beskrivningen på en sida som säljer spel om epileptiker kan spela spelet eller inte, till exempel är Guitar Hero och Rock Band spel som jag INTE kan spela i flera än max 3 låtar egentligen, börjar känna mig konstig efter det. Pokémon SoulSilver spelade jag så länge att jag fick ont i fingrarna utan minsta påverkan. Det bror helt enkelt på om de har blinkade ljus eller inte, Guitar Hero och Rock Band har blinkande ljus eftersom det är "konerter" och många konserter har blinkande ljus (säger sig då att det antagligne inte vore så smart för mig att fara på en konsert, tyvärr.

Den "nya tekniken" är ju "äkta 3D", som Avatar på bio och den nyliggen avslöjade 3DS, det tål inte heller en del epielptiker, beror helt på vad för sorts epielpsi man har, själv har jag mest oprovocerade anfall, dvs jag får anfall precis när som helst utan utlösande faktorer, eller, FICK, tills de ändrade min medicinering, senaste anfallet jag hade var på syrrans födelsedagsfest den 13 juli (stora anfallet iallafall) då de höjde min medicinering med Keppra till 1000mg om dagen, nu har jag 1250 mg om dagen, större dosen på morgonen och lägre dosen till kvällen (eftersom man med Keppra alltid ska ta det två gånger om dagen).

Spelade dock Band Hero på min DS på avdelningen förra gängen ja gavr inlad och det är som Guitar Hero och Rock Band så jag började känna mig konstig, gick och sa till om det och fick rådet att stanna i den allmänna delen av avdelningen ifall jag skulle fått ett anfall, men Kepra hindrar antagligne att jag får dem. Så ska man spela spel man kan få epileptiska anfall av om man har ordentlig medicinering? Skulle inte rekomendera det.

Ett annat problem jag har med tv-spel är att mina "nagativa symtom" från min psykossjukdom, som dåligt närminne, koncentrationssvårigheter och kognitiva störningar gör mig dålig på en del spel, specielt Nintendo DSens "brain training" eftersom det kräver en hel del av ens hjärna xD Men också andra mera action-inriktade spel, så jag håller mig mest till klassiska rollspel och sådana kommer tyvärr inte så ofta :( Man märker specielt i FPS att jag inte hinner med, specielt om jag spelar med min syster som är ett ACE på sådana spel! Kanske skulle jag kunna träna upp mig till att bli bättre på sådna spel, jag vet inte, redan Harvest Moon-spel som har rätt långsam takt kan jag en dålig dag få problem med. Men Pokémon.grundspelen är som tur var klassiska RPGn och de spelen är jag BRA på, jag är nästan alltid "övertränad", dvs jag tränar mera än man behöver och det gör spelen lätta :P Däremto är tränandet egentligne väldigt tråkigt, men min depression gör att jag inte känner av enformighet lika mycket som när jag är mindre deprimerad, så kan man då säga att mina depression gör mig BRA på sådana spel? Who knows. jag har fortfarande inte klarat av Red i Soul Silver, det är det jag försöker träna upp mig att klara, han börjar md en Lvl 88 Pikachu, den tog livet av alla mina pokémons senast jag spelade (under Lvl 70) mot honom. Too bad.

Nu ska jag gå till Aktiva och sedan ska jag hem och sedan till butiken och köpa mera light-läsk och morötter. Respons (FSPCs tidning) kom idag också, läste en del artiklar, en handlade om ungdomar och Internet. Tydligen börjar redan FYRAÅRINGAR att vara på Internet! Måste man inte kunna läsa för att vara på Internet? Det tycker jag iallafall :S

överdosering igen, mår konstigt

Här är min facebook http://www.facebook.com/nattbarn


Bild på rondellen i Pargas med min nya mobil.

Jag har inte mått så bra på sista tiden, är ju utskriven men ska tillbaka till psyket nästa vecka fredag, i fredag däremot, ska jag få pengar, av vilka mycket går till mamma som betalade min mobil, men före jag far till banken ska jag och hämta mediciner på rehabiliteringen/verksamhetscentralen.

Det är egentligen bra att jag inte har så mycket mediciner hemma eftersom jag överdoserade mediciner IGEN igår, så mår lite konstigt idag, det var bara det vanliga paracetamol, mådde inte så bra helt enkelt... Men vaknade inte förrän min mobil påminnde mig om att jag skulle till Aktiva idag, ungefär 13:50 vaknade jag, skulle till Aktiva 14:30.

Vet inte vad jag ska göra nu, såg på Uppdrag Granskning på SVT Play och sedan på Neurotically Yours, det med Foamy, han är kul :D Inget för barn dock, haha.

Ska nog försöka vila nu, ciao.

psykotisk trött tjej nu på twitter och facebook

På Twitter heter jag nattbarn, precis som här, på Facebook borde man hitta mig på min e-mailadress nattbarn@gmail.com.

Skaffade en ny mobil idag så efter att vi kom hem från Raisio (mamma och syrran fick en iPod Nano från Expert, jag hade beställt min mobil till Gigantti Megastore för de skulle ändå på "super sunnuntai" på Expert i Raisio och köpa de där mp3spelarna) så satte jag mig ner och försökte fundera ut hur den fungerar, efter att den laddat klart då. Min förra mobil fungerar inte ihop med mitt abonemang, den här BORDE fungera för jag valde bort 3G eftersom jag fick så dålig anslutning med 3G på, kan vara att min gamla mobil också försökte sig på 3G, dessutom valde jag ett annat nät än Partels Aina, för den sa att den inte fick kontakt med Ainas nät! Så jag är på DNAs nät nu, vet inte riktigt vad jag pratar om, försökte bara fixa så den fungerar. xD

Min mobil är, eftersom jag är van vid märket, en Sony Ericsson, den kallas Elm och är någon sorts "miljövänlig mobil", den har iallafall en stegräknare som räknar ut hur mycket koldioxid man sparat med hur många steg man gått xD Fast jag har ju min pokéwalker och mobilen kommer kunna hamna upp och ner och hit och dit i min handväska så den kanske inte kan räkna. Mna kan också använda Twitter, MySpace och Facebook på den, men datakostnaderna kan bli enorma om man gör det, fick redan datakostnader när jag fixade så att WAP och MMS fungerar på den, egentligen borde man byta till typ något abonemang med obegränsat med data utan extra kostnader som den föreslog, den varnade att det kan bli dyrt annars, haha, smart mobil :P Ja, och mobilen är "Pearly Rose" tror jag den hette, ville inte ha en svart då man lättare hittar något med färg i en handväska.

Egentligen har jag inte råd att köpa typ nästan något men en fungerande mobil MÅSTE jag har, ett plus också är att den har 5 megapixlars kamera så jag slipper köpa en ny kamera! För bättre kamera än så behöver jag nog inte, min gamla digitalkamera är 5,1 megapixlars så den här är bara lite sämmre, men batterierna till min gamla digikamera tar slut efter 2 bilder och vanliga AA batterier fungerade inte alls i kameran så yeah, den är bara skäp nu -_- Dessutom slipper man släpa med sig en kamera överallt. Anyway, här är en bild på hur min mobil ser ut:



Jag är utskriven från psyk för tillfället, ska tillbaka den 11.6, efter mitt möte på socialen ungefär sa jag att jag skulle komma. Försökte sova men det gick inte och nu hör jag viskningar, betyder att jag antagligen borde få min injektionsmedicin snart, eller så beror det bara på att jag stressade upp mig över att vara i stora butiker med massor med folk och att jag vaknade halv nio i morse och inte har kunnat somna? Stress och sömnlöshet är typiska utlösande faktorer för "psykoser", men jag vet ju att viskningarna inte är riktiga, när jag hör dem klart och tydligt har jag svårare att tro på mig själv, och alla andra, när de säger att det bara är hallucinationer.

Nu är jag VÄLDIGT trött, ska försöka ge sovandet en chans till, ska ändå till apoteket imorgon och sedan lämna medicinerna på verksamhetscentralen och få delat i dosett åt mig, LITE litar de nu på mig i och med att jag faktiskt fick recepten med mig idag när jag for och ska hämta dem imorgon till verksamhetscentralen, innan har jag alltid hamnat springa fram och tillbaka... Bra för stegmätaren men dåligt för mina skor, de slits sönder :( Cyklar inte och får inte ta körkort (inte för jag skulle ha råd med en bil även om jag hade det!) så det blir apostlahästarna. Undrar vad som skulle hända om jag försökte cykla? Jag menar, jag är konstan yr, och yrsel är inte bra för balansen, och på en cykel måste man balansera. Nä, får nöta skorna istället, kansk tar mina nya och försöker "gå in dem", ännu skavar de lite, men de är mycket bättre ään första gången jag gick med dem!

God natt gott folk :)

döden och självmord

En av mina gamla klasskompisars pappa har nyligen dött, det gick fort, han fick någon sorts lunginflamation om jag förstått rätt, traffade hans fru idag, mna vet inte riktigt vad man ska säga, ska man nämna det eller hålla tyst? Vad ska man säga när hon nämner det? Kan inte vara lätt när någon närstående dör, jag har inga speciella minnen av när min mormor och morfar dog, mormor dog först, vi var på hennes begravning, morfars begravning var jag inte på, hade ingen lust att låtsas sörja den SOBn, istället tänkte jag dränka mig själv, men som med precis alla mina andra självmord lyckades det inte, jag blev påkommen. Vad var jag då? 13 tror jag? Det var inte ens mitt första självmordsförsök.

Nu har jag väldigt mycket självmordstankar, hade även innan jag började med min nya antidepressiva medicin, var ju därför jag började med den från första början... Dock kan man bli sömre innan man blir bättre så kanske ja gslutar tänka på självmord och planera självmord och skada mig själv igen. Kanske slutar rösterna uppmuntra mig till det om jag blir stabilare i humöret och börjar sova bättre.

Jag hör inte röster konstant just nu, det hindras av att jag har två stycken antipsykotiska mediciner, men trots dem hör jag röster ibland. "skuggorna" jag ser försvinner aldrig, de brukar prata med mig men de är inte i samma kategori som rösterna eftersom de här faktiskt har en form, och de pratar via telepati, inte som rösterna som liksom kommer utifrån som om det var en annan människa som pratade med mig. Rösterna är män, de är ungefär 5 stycken när de är som mest av dem, de pratar illa om mig med varandra eller rent ut säger åt mig elaka saker. Ja, jag är rädd för dem, precis lika rädd som jag var för mobbarna som gjrode att jag ett par gånger helt enkelt kräktes på väg till skolan, jag förstår inte ångestens och rädslans fyriska symptom, ångesten som gör att man börjar skaka och hjärtar vill hoppa ur bröstkorgen och lungorna snörs ihop så man inte kan andas. Är det så väldigt konstigt attt man i en sådan situation skulle välja att sätta ett rakblad mot huden och bara skära tills det äntligen går över?

Jag är fortfarande inlagd på psyk men hemma för tillfället, ska på nattpermission imorgon tills i övermorgon och har vårdplan på torsdagen, de vill inte att jag ska vara inlagd så länge att jag blir "hospitaliserad" men jag är precis skitdålig på att leva för tillfället, kan bara överleva. Jag har inte skurit mig mycket, kurar ihop mig i fosterställning med hög musik på i hörlurarna när ångesten slår till, så ligger jag och skakar och försöker andas normalt (har en tendens att börja hyperventilera vid ångestanfall) och bara härda ut. De gillar inte speciellt mycket att jag skär mig när jag är inlagd.

Jag saknar den tydligaste av "skuggorna", men han gillar inte sjukhus, och det är inte många andra skuggor på sjukhusen heller, eller jo, på vanliga sjukhus öär det, nästan lika många som där är patienter, men annars ser man dem mest utomhus eller i köpcenters. Och på fulla bussar. Jag blir yr när det är för mycket skuggor runtomkring, igår skulle min egenvårdare prata med mig men där var tre skuggor som mest pratade med varandra så jag blev yr och förvirrad. När jag var liten kallade jag skuggorna för spöken, för de påminner kanske egentligen mera om spöken än om skuggor. Jag vet saker om skuggfolket, jag jag får inte berätta, jag har trots allt lovat (och lyssnat på hoten om vad som kan hända om jag berättar om vad de berättat), men de finns där, lika (o)tydliga som genom hela min existens.





Angtoria Do You See Me Now

Track 8 on Album God Has A Plan For Us All

Lyrics :

Hate the reflection that I see
Wish I could claw... away... my skin
Demons won't let me flee my minds tragedy
Don't label me, not a minority
Society created me
First cuts the neatest, I didn't feel a thing
Don't show me your pity
Second cuts the deepest, a release from within
Don't try to analyse me
Carve pretty pictures of hatred
Avert your eyes, my artwork doesn't lie
Refuse to acknowledge me
I'm not what you want to see
So inject and study me
Pump me with hypocrisy
Third cuts the longest, I just lost control
No doctor can save me
Fourth cuts the boldest, I've an eye for detail
Don't try to admit me
My condition has no name
It's not like I'm insane
Redirect your empathy
My body's my vengeance
I'm addicted to pain
No one understands me

antidepressiva

Jag började i förrgår med Mirtazapin som är ett antidepressivt preparat, inte ett SSRI utan någon annan sort, men fick det för jag har haft svårt att sova, läste dock att 45mg (som jag tar) har MINDRE sömnighet än lägre doser o_O (Mirtazapins märke är Remeron) 

Om inte Mirtazapin hjälper får jag ÄNNU en till medicin, antagligen Seronil, så blir kvar minst två veckor till på psyket. Det är om jag inte har helt fel en av de vanligare SSRI preparaten. Så för tillfället har jag tre piller på morgonen, ett på dagen och 10 till kvällen + mina vid-behovs som jag får upp till tre om dagen, det är då Seroquel, inte någon vanlig benzo-lugnande. Och så förståss mina vitaminer och mineraler och omega 3 som är 5 extra piller. Och sedan min injektionsmedicin som jag får var tredje vecka. Jag har rätt mycket mediciner, specielt till kvällen, ändå har jag svårt att somna, och att sova utan att vakna under natten, fast inatt sov jag 7 timmar i ett sträck ^^ Sedan kom någon in och väckte mig för jag skulle ge blodprov och kolla mitt sköldkörtelhormon och mitt järn, järn är den tabett jag får på dagen, men jag har den på recept så den hör inte till mina andra extra mediciner som jag tar. Ja, sen får jag ju huvudvärkstabletter ibland och antihistaminer (medicin mot allergi) vid behov.

Någon av mina mediciner gör att jag får ofrivilliga rörelser i fingarna och underarmarna så jag har ibland svårt att spela på min nintendo DS :/ Men så länge jag inte får dem i ansiktet (ofrivilliga tuggrörelser och att tungan rör sig) så är det inte allvarligt. De minskar också när jag tagit antihistaminer så det är nog någon sorts överkänslighet men inte ännu allerig mot någon av mina mediciner, antagligen min injektionsmedicin eftersom den är äldst av alla mediciner jag tar, typ nya mediciner har mindre biverkningar...

Nu ska jag se på Uppdrag Gransking, buh-ye :)

alkoholism och missbruk och att vara inne på psyk

Det var på Dr Phil om en missbrukande dotter vars mamma gav henne alkohol (vodka, hon var av ålder, alltså över 21) och MIN mamma brjuder mig inte ens på ett halvt glas vin för jag har tendenser mot beroende, jag har ofta varit beroende av nikotin och paracetamol och ibuprofen. Dessutom äter jag rätt starka mediciner mot mina psykoser som inte passar ihop med alkohol, och min sömnmedicin är benzo såden passar inte heller ihop med alkohol. Men jag har tidvis köpt vodka och druckit vodka-äppeljuice för att kunna sova, jag skulle ha gjort det igen om jag inte skulle vara inlagd på psyk för tillfället, de har ju naturligtvis nolltolerans mot alkohol och droger, det kommer nu och då in slitna alkoholister så jag har sett det negativa av alkoholism men samtidigt så blir jag så TRÖTT och psykotisk av att inte kunna sova.

Just nu sover jag lite bättre än innan jag kom in på avdelningen, men jag har ångest, har skadat mig själv, har spytt upp mat jag ätit, planerar självmord och är helt klart deprimerad. Jag har för tillfället ingen antideppressiv medicin så jag kanske ska be om att få en sådan, men då måste jag bli inne ännu längre för jag VET, av erfarenhet, att ångest och självmordstankar ökar den första tiden man tar dem.

Jag är van att vara inlagd på psyket här, känner typ alla som jobbar där och så, de flesta är trevliga, verkar verkligen vilja hjälpa och lyssna. Men nu var jag hemma och så skar jag mig själv igen... Det är ett beroende, helt klart. Jag vet att det inte är bra, men jag kan inte hantera ångesten, jag har så kraftig ångest, och jag har inga lugnande vidbehovs-mediciner, jag har Seroquel, den hjälper lite, men inte på långa vägar tillräkligt. Men min läkare vill inte att jag ska bli beroende, och ja, som jag sa, jag har tendenser till att bli beroende. Jag är också beroende av att spy, jag gör det nästan varje dag, ofta flera gånger om dagen. Jag är beroende av min sömnmedicin, helt klart, tar jag inte den blir jag skakig och hjärtat slår i bröstet som om det vill rymma och får förstärkt ångest, har ju trots allt ätit den varje kväll i flera år! Jag har försökt sluta med den, men då sover jag inte alls, vi försökte med en tidigare läkare att minska på dosen men som sagt, jag sov inte alls utan den.

Nu ska jag tillbaka till psyket, men först måste jag gå och köpa mera coca cola zero, det är jag också beroende av, man blir verkligen dålig av att försöka sluta med koffein också, trots att typ alla är åtminstone lite beroende av det, hur många dricker inte kaffe liksom? Jag började när jag var 15, jag har också tagit koffeintabletter när jag gick i konstterapi för den var så tidigt på morgonen, men jag slutade efter en överdos som VERKLIGEN gjorde mig dålig, jag trodde att jag skulle dö, jag ÖNSKADE att jag skulle dö så jag skulle slippa den misär jag var i under tiden koffeinet gick ur kroppen.

Jag har verkligen ett liv jag inte vill att andra ska följa efter mig i, med sönderskuren kropp och starka mediciner. Jag vet inte vad jag har för diagnos, min läkare har nämnt att jag skulle vara shizofren, men jag vet inte om jag har det som diagnos för de har inte gjort några undersökningar? Kanske en läkare kan se på hur man har det och ge diagnos efter det? Jag hör fortfarande röster ibland, som nu, jag har musik på högt i mina hörlurar, det dämpar det lite, när jag är tillbaka på psyket skaj ag be om en Seroquel, det är ju en antipsykotisk medicin, och i fortsättningen måste jag komma ihåg att be att få med en Seroquel när jag går ut för att vara borta en längre tid, på Lillens kalas (mina föräldrars ena hund) så fick jag kraftig ångest och nu igen, så det skulle vara bättre att ha med en Seroquel då, för den hjälper ju lite, även om det tar tid för den att verka.

Alkohol förstärker också ångest och psykoser, så det är bara bra att jag inte druckit på länge nu.

Jag lever verkligen inte som en kristen...

videon jag gjort inne på psyket

Var lite uppvarvad en kväll så bestämde mig för att göra videoinlägg till bloggen, trots att jag var på psyket, tror mest reglerna gäller att man inte får filma ANDRA patienter och kanske vårdare och sådant också. Ljudet kan vara lite kasst då jag inte vågade prata så högt då väggarna inte är så välisolerade och jag har på musik i bakgrunden (som vanligt) :P Jag pratar lite om hur jag mår, lite om Berny Pålsson och om mina alkoholvanor xD Och så får man se lite hur det ser ut i rummet jag bor i på psyket. Och mina dockor jag har med mig, en trygghet för mig. Det blev allt som allt 3 filmer, först för att minnet tog slut och sedan för att jag hade tråkigt så jag gjorde en tredje film xD



Här tog minnet i mobilen slut innan jag var klar, så jag fortsatte i en annan efter att ha rensat upp i mobilen.



Hade fortfarande massor med tid innan kvällsmedicinerna skulle komma så jag gjorde en till film, här ser man mest mig sitta och prata om alltmöjligt, kanske upprepar mig också, har väldigt dåligt närminne, hör typ till när man har psykossjukdomar.




Jag sover fortfarande dåligt, äter lite bättre, är oftast för deprimerad för att orka göra något vettigt, att jag gjorde de här filmerna var för att jag för ovanlighetens skull inte var helt nere utan faktiskt blev uppvarvad som jag blir normalt innan jag tar mina kvällsmediciner, men just nu har jag hamnar i en svacka, det är vanligt att det händer mig den här tiden på året, när det är som ljusast.

Jag har också faktiskt hört röster, hörde röster men registrerade dem inte först men sedan märkte jag att jag hörde röster (det kan låta konstigt men jag är så van vid att höra dem att jag inte alltid registrerar att jag hör röster utan ljudkälla) och blev rädd, som tur är var det precis innan jag skulle få min injektion (eller det är väl som vanligt ungefär, men min läkare vill inte ändra på min medicinering trots att injektionsmedicinen uppenbarligen inte räcker hela tre veckor). Rösterna jag hör är hemska, de pratar mest med varandra om hur misslyckad och ful och äcklig jag är, eller så säger de åt mig att göra saker, mest typ destruktiva saker, som "varför åt du det där dumma jävel, gå och spy, NU!" eller att jag ska skära mig eller bränna mig eller något.

Enda jag skadat mig själv nu på senaste tid (sedan sist jag skrev) var att jag tog hål i naveln åt mig igen, men det gjorde inte specielt ont, eftersom stället är typ bara ärr efter alla gånger piercingen förskjutits, men nu har den inte gjort det, skumt o_O Kanske jag äntligen lyckas få så att det läker som jag vill istället för att förskjutas? Det går typ i familjen att den förskjutits av huden förrut för det hände två gånger åt min lillasyster när hon tog hål i öronen o_O Naveln är typ vanligaste stället att sådant händer, har inte ens hört om någon annan som skulle fått det av att laga hål i öronen? Allmänt skumt. Nåväl, måste se till att det inte blir någon infektion eller något, typ putsa morgon och kväll med vatten (bara vanligt rent vatten är vad de flesta piercare rekomenderat mig att använda, inte desinfektionsmedel till något annat än till tungan, då skulle man skölja med ett antibakteriellt munskölj).

Förresten är det mindre än ett år tills det jag bestämt mig att jag måste vara innan jag tatuerera mig, dvs 25 år :] Men man borde hitta en tatuerare som kan svenska eller engelska bra. Så typ om någon råkar känna till någon sådan i Åbo skulle det vara kul om ni skrev :P Sen vill jag hitta en vacker bild på en ängel eller en älva att tatuera in (det kan ni också tipsa mig om om ni vet några sådana bilder :P). Kan ju alltid fråga var en av de som jobbar på verksamhetscentralen hittade sin bild på en älva som hon har på ryggen :D Jepp, två av dem som jobbar där har tatueringar. Och nya städerskan på avdelningen hade taueringar på båda armarna såg jag när hon hade kavlat upp tröjärmarna :O Det var såååå snyggt. Vill absolut ha en snygg tatuering :D Man måste väl dock spara till det, för det är ju inte direkt billigt, inte för jag vet vad det kostar, men det tar ju typ rätt lång tid att tatuera och man måste vara skicklig, och jag har ju bara pension att leva på typ -__- Därför jag piercat mig själv på sista tiden också, det kostar ju typ 50 euro annars -__-

Men nu ska jag se på Uppdrag Granskning på SVT Play, borde ha sänts igår så det borde finnas nytt program upplagt? Det är rätt intressant, även om det handlar om Sverige, men det är ju grannlandet så ;) Fast Finland är ju naturligtvis bättre land, eller hur ;D Haha, nä, det är svårt att jämföra, fast i Sverige slipper man ju prata finska så det är ju bra o__o;

inlagd på psyket

Är inlagd på psyket lite längre än jag brukar vara, är deprimerad, sover dåligt, skär mig och spyr ofta och har självmordstankar, samt hör viskningar när jag inte får sömn, trots min höga dos mediciner. Får se hur länge jag blir inne, förra året var det ju bestämt att jag bara får vara 10 dagar per månad, men vet inte om det gäller i år också.

Vi har en annan psykiatriker just nu för Kauko är på semester, men innan det hann han ändra så att jag tar all min Seroquel Prolong på kvällen, så jag sover lite bätte, men jag vaknar fortfarade ofta mitt i natten och är trött på morgonen och ligger mest och vilar och lyssnar på musik tills typ två på dagen.

Idag är jag hemma för Nancy skulle komma, orkade inte avbryta det, dessutom skulle jag kolla om jag fått några räkningar, vilket jag hade, och desutom mitt skattekort, blir varken att betala eller få tillbaka. Men inget beslut om vårdbidrag ännu :/

Har skurit mig, eller jaja, rispat typ, för hade inget annat än en nål jag hittade i mitt rum på psyket. Var en kärring som var jävligt otrevlig och jag tål inte sådant, fick en ångestattack så jag låg och grät i över en timme innan jag började leta efter något vasst, det följde mina regler, vänta minst en timme, och jag hade ju gråtit i en och en halv timme innan. Undviker den där kärringen nu, vetefan varför hon blev så sur på mig?

Nu ska jag börja gå tillbaka till psyket snart, missade maten men åt lite bröd jag bakade och två ägg, utan att spy, men mera tänker jag inte äta idag, åt lite lappskojs på lunchen också så det är ungefär normalt ätet.

Why Not Wynaut?

I want another pokémon! Why not Wynaut? NO!





Ja, varför inte den här gulliga lilla saken som när den sger sitt namn, Wynaut, låter som om den säger why not? Den är en förevulution till Wobbuffet och ungefär lika värdelös, så det är väl inte varför inte det är nog mera varför skulle man ha en xD Förrutom att den är söt då, och kunde vara kul att ha i Pokéwalkern, för tilfället har jag en Snubbull, först gillade jag inte Snubbull men It Kind Of Grew On Me? Se själva, den är faktiskt rätt söt trots att den ser trumpen ut :P



Ja, jag har ju då förståss spelat lite Pokémon SoulSilver, men tror jag bara har 4 gymbadges ännu, laddade upp nya bilder på nattbarn.bilddagboken.se nyss, sett på Project Runway och Top Model, läst lite, men den bok jag läser just nu är rätt slö, utdragen och tråkig på något vis, nåja, jag kan ju alltid ge bort den när jag läst klart den :P

I torsdag ska jag in på intervallvård på psyket igen, har konstaterat redan nu att jag är mera deprimerad än vanligt, blir deprimerad på våren och det håller i sig tills det blir höst, så det må vara sommar och sol men jag har ingen lust att göra annat än ligga i sängen och lyssna på musik med gardinerna fördragna.

Vissa menar att man psykar sig själv till att bli deprimerad när man brukar bli deprimerad men jag tänkte inte ens på att jag skulle kunna bli deprimerad förrän jag började få självmordstankar, efter ett par dagar med att ligga i sängen, lyssna på musik och skära mig insåg jag att jag är mera deprimerad och har högre nivå på ångesten än vanligt. Att jag insåg det var att jag trots hur jag mådde försökte aktivera mig på viska.se, då fick jag plötsligt sjukdomsinsikt, så hopperligen klarar jag mig utan antidepressiva, man kan nämligen blir värrei början av sådana och preis det brukar jag bli också, skär mig mera och funderar mera på självmord, men sen tycker jag inte de hjälper tillräkligt för att man ska stå ut med biverkningarna. Och ja, jag äter redan Omega-3 som är bra mot depression, vem vet, utan det skulle jag kanske vara så djupt nere i en depression att jag inte skulle ha insett att det här är bara tillfälligt, överlev till hösten så blir det bättre!

Jag har skurit mig själv rätt mycket, har dock inte skurit mig så att det syns när man har t-shirt för det börjar bli tid att gå i kortärmat snart, faktum är att jag gått med kortärmat hemma och vinterrock ute, men ska nog byta bort vinterrocken snart, trots att den är bekväm :P Men det är rätt varmt hemma hos mig av någon anledning så därför går jag i kortärmat.

Nu ska jag se vidare på Top Model och försöka stå ut tills jag ska sova. Fick förresten ett halsband idag av mamma, det är väldigt snyggt, i silver med en stor swarzkofskikristall i ljust rosa, måste ta en bild. Här:



Blev förresten sjukpensionär från och med början på den här månaden, fick till och med ett pensionärskort som man får typ gå billigare på olika tillställningar och saker. Jag har antagligen varit så länge på rehabiliteringsstöd att de ville ändra det, men ingen pratade med MIG om det, jag fick bara brev från FPA att jag blivit beviljad sjukpension. Det är samma mängd pengar som rehabiliteringsstödet och det hindrar antagligen inte att jag gör vad jag gör så det är väl inte någon större omställning. Men jag kan ju säga att när jag var liten drömde jag inte direkt om att bli fattig pensionär vid 24. Nåväl, blir jag bättre kan man häva det och jag kan börja jobba, för jag vill utbilda mig och börja jobba, typ med utvecklingsstörda eller så, bli närvårdare. Får bara hoppa jag blir bättre med tiden för starkare mediciner än jag har tål jag inte, dvs Leponex, den bästa antipsykotiska medicinen, den gjorde att jag fick en massa epileptiska anfall hela tiden, enda BRA med den var väl att det då blev utredning som konstaterade att jag har epilepsi.

Nåväl, fått sjukpension och bostadsbidrag, väntar bara på vårdbidrag nu, som jag VERKLIGEN hoppas de godkänner för även om jag har många mediciner specialersatta så är inte laktostabletterna, järntabletterna, melatoninet eller Tenox specialersatta, och det är mediciner jag MÅSTE ta, sen tar jag ju ännu till frivilligt multivitaminer, magnesium, d-vitamin och Omega-3. Visserligen köpte pappa åt mig Omega-3 och magnesiumtabletter från TarjousTalo (var dit med mamma och pappa just för jag sett att de hade Omega-3 av den sort jag tar billigare där) såjag har lager på det iallafall, men mina laktostabletter har blivit gamla och samma med järntabletterna :/ Bara för att jag inte räknat med att vara inlagd 7 månader förra året, då blev de otagna, sen blev de gamla (tagit dem trots det, inte orkat köpa nya just för jag haft problem med pengarna, men antagligen hjälper de inte lika bra nu som innan de blev gamla) och nu behöver jag nya, båda sorterna jag haft har dock gått ur produktion, så får försöka hitta några andra bra :[

Tror den järntablett jag fåt på psyket heter Retafer eller något sådant? Ska se efter den, för den får jag inte ont i magen av (som Obsidan tror jag den hette, fick typ diarré hela tiden av en, usch, mitt HB sjönk under den tiden jag tog den så den hjälpte INTE) och sedan någon av de billigare laktostabletterna eftersom jag tar, när jag är hemma, minst en gång om dagen då jag tar min största dos laktos, på kvällen, jepp, det är mina mediciner som innehåller laktos. Och ja, man märker av det.

Nå nu är det slut på riktigt!

Hejdå! Tack för att ni läste ^^

Pokémon SoulSilver

Det tog sig sin lilla tid att komma det där paketet med min Pokémon SoulSilver med pokéwalker från play.com, billigaste stället jag hittade då jag skulle förhandsbeställa som blev ännu billigare sedan :O Men det kom nu på tisdagen så jag har gått omkring med pokéwalkern, första dagen med en Zubat, sen idag med en Wooper, imorgon ska jag ha (ändrade mig från Bellsprout när jag fångade den här) Hoppip för jag vill ha en gräspokémon när jag ska på trädgårdsmässa ;) Har annars inte kommit specielt långt i spelet, bara förbi första gymmet, för jag har sett på Project Runway och läst böcker, men någon dag får jag nog lust att maratonspela, brukar få det ;)

Var hem till min farmor och farbror idag, så drack tre koppar kaffe och åt två bitar bulla, tre kex och 9 geishabitar. Sedan kom jag förståss hem och lagade och åt precis äggröra smaksatt med vitlök (ett experiment) och det var JÄTTEGOTT. Blir nog inte att äta mera idag för klockan är redan 19.

Enligt min pokéwalker hade jag gått ca 5000 steg men enligt min gamla Pikachu-stegmätare hade jag gått ca 6000 steg så nu undrar jag vilken som är rätt, gah, irriterande. Nåväl, jag hitade en VANLIG stegmätare i en av mina väskor (visste inte ens att jag HADE en sådan?) så imorgon ska jag ha alla tre och NÅGON av dem borde väl visa ungefär samma (eller så gör jag det någon annan dag, spelar ingen roll, jag tänker iallafall försöka mig på det någon gång) men jag gillar ändå pokéwalkern bättre än Pikachu-stegmätaren för den har flera funktioner, som att man kan fånga pokémons eller leka hitta-saken, det kostar "watts" (man samlar också watts i Pikachu-stegmätaren och man kan spela roulette eller ge wattsen till Pikachu) och wattsen i pokéwalkern får man 1 per 20 steg man tar och att försöka fånga en pokémon kostar 10 watts och att försöka hitta en sak kostar 3 watts. Har hittils fångat 5 pokémons, tre med Zubat och två idag, man kan max ha 3 på pokéwalkern (samma med saker) så om man får mera måste man byta ut dem, MEN, man kan föra över sakerna och de pokémons man fångat till spelet (och naturligtvis byta ut vilken pokémon man har i pokéwalkern och vilken miljö man går i) så på det sättet fungerar det bra.

Nu ska jag försöka sova ordentligt så jag orkar med trädgårdsmässan med kvinnogruppen i rehabiliteringen imorgon och hopperligen sedan till Jenni efter det. Dessutom är jag jävligt sugen på Coca Cola Zero just nu så BYE! Hoppas ni har det bra <3

videoinlägg - en allmänt råddig video, självskadan

Jag borde sova, men somnade inte, så gjorde en liten video, kan verka lite flummig eftersom jag tagit Tenox, som är en stark benzo.

Skar mig själv rätt mycket idag, det är som att det bara blir värre och värre, först när jag började efter mitt halvår utan att skada mig själv var det inget värre än tillräkligt djupa sår för att det skulle blöda, och bara 5-6 åt gången, nu har jag "kris-kross" överallt, på överarmen, på magen och på höger hand, som tur är har jag väldigt snygga spetsvantar så en sådan döljer de såren, resten hoppas jag min klänning kan dölja. Skär så att jag kan ha t-shirt på mig utan att man ser färska sår, dock ser man ju min helt ärrade arm trots det men inga nya sår.
Vill inte visa att jag skurit mig, min mamma mår dåligt av att jag skär mig, men jag kan liksom inte sluta, jag behöver något som tar bort ångesten innan den kommer till den punkt då bara självskadan fungerar.


efter sömn och injektion...

Efter att ha fått min injektionsmedicin och sovit över ett dygn mådde jag rätt bra igen, igår var jag dock ännu trött, specielt efter att jag städat med min personlige hjälpare. Idag har jag varit till Aktiva igen och sedan var mamma och jag till FPA och till banken för att föra över pengar från mammas konto till mitt så min hyra blir betald, som tur är fick jag veta på FPA att jag får rehabiliteringsstödet den 14de, så då ska jag föra över pengar från mitt konto till mammas ;)

Med mamma gick vi även runt och köpte saker xD Och så fick jag lunch, efter lunchtiden! På Café Hallonblad, bästa cafét i stan ;) Nyaste också tror jag, för det öppnade för inte så länge sedan. Det var bara mamma som köpte saker trots det fick jag saker xD Mamma var på köphumör.

Nu ska jag byta örhängen till mina nya och se hur det ser ut, kanske tar en bild, isåfall hamnar den på bilddagboken så småningom :P http://nattbarn.bilddagboken.se

Jag har även STORA sår efter blåsor under fötterna, det är dumt, jag får jättelätt blåsor och skavsår på fötterna :S


Också ett tack till er som svarade på mitt förra inlägg, det är länge sedan jag mådde sådär dåligt :/

självmordstankar

Har varit vaken så gott som hela natten igen, kan inte sova, självmordstankarna lämnar mig inte ifred, och när jag går ut kan folk höra mina tankar, jag vågar inte tänka hemma hos mina föräldrar, men jag måste gå dit, måste kämpa emot dem, de får inte vinna, HÖR NI DET! NI VINNER INTE!

Jag försöker läsa, har läst en bok ,den var hemsk, den hette Vår Lilla Hemlighet och handlade om en flicka som blev våldtagen upprepade gånger, många många gånger, av sin pappa med början då hon var 6 år gammal, och sedan när det kom fram vände sig alla emot henne, som om det var hennes fel, helt knäppt, men så går det till i livet.

Livet, varför vill jag tillhöra livet fortfarande? Vill inte göra mina föräldrar ledsna, men självmordstankarna formar planer, gaddar ihop sig, vill se mig död. Jag är rädd. För DEM. Fröståss, det är jag alltid, även när de itne är där. Det är DE som planterar självmordstankarna i mitt huvud, men de ska inte få vinna, jag vill vara min egen, utan dem, men de kommer alltid tillbaka, jag får ångra de stunder jag sluppit dem för de slår tillbaka med stor kraft när de kommer, håll dem borta från mig!

Jag är rädd, och jag är självmordsbenägen, jag borde låsas in, men jag får inte berätta, DE säger att jag inte får berätta, jag kan inte, det tar bara stop. Borde läsa något mera uppmuntrande.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0